With your love kapitel 4
Zayns p.o,v
Ikväll ska jag se Therese. Jag träffade henne nyss men jag känner att det finns något mellan oss, killarna tror såklart inte att jag klarar av att vara med samma tjej i mer än en vecka, haha. Jag gick in och fixade till mig, jag tog lite hårgele i handen och spred ut det på handflatorna, sedan drog jag händer längs håret och ställde det upp som jag ville ha det. Jag fixade inte till mig mer än vanligt. Jag gillar att klä upp mig och jag gör det varje dag. Jag HATAR att inte se bra ut. Såklart kan ju inte alla tycka att jag är snygg men jag är nog lite rädd för att någon kommenterar något negativt om hur jag ser ut.
Klockan var nu åtta, nu snart skulle Therese ringa på min dörr. Vi skulle bara chilla hos mig, titta på film och prata. Jag vet att hon gillar enkla dejter. Jag har tagit reda på lite fakta. Jag är ingen stalker men jag ville att det skulle bli perfekt, men hon är ju inprincip perfekt så...
*ring**ring* Shit, nu är hon här!! lugn zayn, lugn. Jag stanna till vid spegeln i hallen och kollade hur jag såg en sista gångm jag såg helt okej ut. Jag öppnade dörren och där stog hon. Therese stod där med sitt korta bruna hår, blåa ögon, änglalika leende och hon var kortare än mig. Det är sjukt gulligt när tjejer är kortare!
"Hej zayn" Hon log mot mig och jag tror jag rodnade lite, jag vet inte riktigt. "Hej, kom in" Hon gick och tog av hennes röda vinterjacka. Hon var så vacker. Hon hade på sig mörkblåa jeans och en ljusrosa tröja. Det kanske låter simpelt men hon var vackrare än Emma Wattson på en oscar gala.
Vi gick in mot vardagsrummet satte oss i soffan. Jag hade ställt fram lite godis och chips i skålar och ställt fram läsk och glas. "Aaaw, vad söt du är" sa hon och gav mig en kram. Jag drog mina händer genom hennes hår och mina händer doftade svagt av äppelschampo. "äsch, det var väl inget" jag rodnade lite, jag tror hon såg det för att hon log lite smått åt mig. "Vilken film vill du se?" frågade jag medan vi kollade igenom alla filmer på netflix. "Kanske den?" Hon pekade på 'Yes man' med Jim carey. Bra att hon har humor. När filmen var slut myste vi på soffan. Vi hade inte sex utan myste, jag hade mina armar runt hennes höfter och hon hade sina händer placerade runt min hals. "Zayn, jag är jätteledsen men jag måste gå nu!" hon kollade ner och såg lite ledsen ut, det betyder att hon ville stanna! Hon ville stanna hos mig. "Det är lugnt, vi ses någon annan dag" svarade jag och log mot henne. Jag följde henne ut till hallen där hon började knyta skorna och tig på sig jackan. "Hejdå Therese" "Hejdå" Hon skuttade fram och kysste mig. Jag vet inte hur många gånger jag nöp mig i armen eller hur många gånger jag hoppade upp och ner.
Jag gick upp och la mig, jag drog av mig byxorna och tog av mig tröjan. Jag la mig under det varma täcket. Jag trodde jag skulle tänka på Therese men jag kunde bara tänka på Niall. Han har aldrig sagt någonting om hans familj, jag tror att någon i hans familj gjorde det mot honom eftersom han ljög för Liam. Liam var kär i Niall det visste jag, han har inte sagt det men det syns och Niall känner samma sak om Liam. Just det, det är skola imorgon.. vi får nog reda på sannigen då!
Nialls p.o.v
Jag förstår fortfarande inte varför Liam, Louis, Harry och Zayn hjälpte mig. Dom har verkligen hjärtan av guld. Speciellt Liam, jag är inte homosexuell men det är något med honom som är spännande. Har ni någon läst en bok som ni verkligen vill läsa för att innehållet verkar intressant? Såklart ni har... man läser ju inte en bok som varkar dålig men iallafall. Typ så känns det med Liam. Det är något med honom är spännande, jag vill veta varför han valde att ta med mig hem till han, jag undrar speciellt varför han ville att jag sov i samma säng som honom. Det gjorde mig absolut ingenting, när jag är nära honom får jag hopp, det känns som om allt kommer bli bra igen. men sen så var det ju en sak som aldrig kommer sluta, som kommer vara med mig hela livet. Min pappa. Just det, nu har jag en blåtira som alla kommer se imorgon. känns ju sådär.
Jag gick in i badrummet och spolade lite vatten i handfatet, jag kan inte spola så mycket vatten. Då vaknar pappa och då får han ett raseri utbrott på mig, igen... Jag bortstar tänderna och gör mig i ordning för att sova. Undrar vad Liam gör nu, tänk om han ligger och tänker på vad jag gör. Det skulle aldrig hända, Liam är så kallt 'normal'. Han är alltså atraherad av tjejer och sist jag kollade var jag en kille. Jag blundar och försöker tänka på något annat men allt jag kan tänka på är Liams perfekta ansikte, hans läppar, hans näsa, hans ögon, hans leende och det går inte ens att förklara hur jag kan känna såhär! Efter några försök somnade jag iallafall.
*beep**beep* Fan, det är skola! Jag drog på mig ett par röda chinos och en svart långärmad tröja. Jag begav ner för trappan, jag smyger jämnt på morgonen så inte pappa hör mig. Jag gick in i köket och tog fram en skål och hällde i flingor och mjölk. Jag åt snabbt upp och begav mig mot skolan.
Jag var sen, klockan hade redan ringt in..När jag in i klassrummet stirrade alla på mig. "Vad har hänt Niall?" Niall, vad har du gjort?" "stackars dig" Alla ville veta vad som hänt. "Niall berättar på rasten" Sa Mrs. James strängt och jag gick mot plarsen bredvid Liam. När klockan ringde ut så gick jag, Louis, Harry, Zayn och Liam it till korridoren.
" Vad har du gjort Niall?" det var Lucas, han går i min klass. Jag kunde se att han inte var direkt intresserad. Han ville bara att tjejerna skulle tro att han var känslig och brydde sig om folk. "Jag gick in i en dörr" Jag försökte ljuga så gott jag kunde, jag är inte så bra på att ljuga som ni kanske märkt. "Hoppas det blir bättre snart" "tack" Lucas kanske uppfattade mig som irreterad. Det var jag också så det spelade ju ingen direkt roll. "Ska någon med och äta något?" fråga Louis medan han höll Harrys hand. De är så söta, de älskar verkligen varandra. Jag hoppas att det kommer bli jag och Liam någon dag. "Ja, visst. Jag måste bara prata med Niall först" Svarade Liam och la armen runt min axel. de andra bara nickade och gick iväg mot cafeterian. Jag visste vad han ville veta. Jag kan inte ljuga för honom, inte för Liam. Det går bara inte. "Niall, vad hände på riktigt?" Jag suckade, nu skulle jag berätta det jag aldrig någonsin berättat för någon, min största hemlighet.
With your love kapitel 3
Nialls p.ov
Bilderna finns kvar, bilderna från varje gång min pappa slår mig. Min egna pappa. "Niall!" vem är det? är det pappa. Jag börjar skrika och slå mot personen jag knappt ser. "Niall ,det är jag, Liam!" Liam, hade jag skrikit åt han som hjälpt mig. Han hatar mig nog nu. Jag sjönk ner i hans säng och lät tårarna spruta. Jag kände två armar som slingrade sig runt mig. "Varför ljög du om att du skulle till Mullingar?" juste, jag hade ljugit för Liam. Vad skulle jag säga? jag kollade ner på golvet, vad skulle jag göra nu? "Jaag... förlåt" "Vem gjorde det här Niall?" "Liam, jag vet inte. Det var någon som kom och slog mig" Jag hade ljugit igen. Jag hade ljugit för honom, IGEN! Våran relation är nu baserad på lögner. sweet. "Är du säker?" "helt säker"
Liam satte sig i sin säng och signalerade till mig att sätta mig bredvid honom. Jag gick till Liams säng o satte mig bredvid honom. "NIALL" Zayn, Louis och Harry sprang in och slängde sig över mig. "Hahah, hej"
Det började bränna ner vid magen, smärtan var obeskrivlig. Jag blundade och lutade mig mot Liams axel. Det kändes som om något åt mig inifrån, eller som om någon var fånge i min mage och skärde sig ut. "Vad händer?" Jag såg att Harry var orolig, jag ville svara men jag kunder bara skrika. Smärtan bara växte och växte. "Ska jag hämta en verktablett?" fortsatte Liam, han kunde inte lämna mig. även fast han bara skulle några rum bort. jag behövde honom. jag behövde hans värme. "Nej... stanna" snyftade jag fram. Liam lyfte sakta upp mig i hans armar. Vi satt där i hans säng. Jag i hans armar, han pussade min panna och mitt hjärta slog några extraslag. Vad är det som händer? är jag kär i min vän jag känt i 2 dygn? det är ju helt sjukt...
ett very very kort kapitel! jag ska till stan så... :( skriver mer sen :)
With you love kapitel 2
Nialls p.o.v
Namnet från den mörkhårige killen Liam ekar i mitt huvud. Det är en sak som jag är rädd för.... Min pappa! Min mamma lämnade oss för ett halvår sen, sen dess har min pappa misshandlat mig. Han är full jämnt. Jag vet inte riktigt hur jag ska göra. ska jag fråga om jag får gå till Liam ikväll och få stryk innan eller ska jag säga att jag bara inte kan? "Niiaaall! kom hit" Han är full, toppen! "Ja-aag kommer" stammade jag fram och gick över till soffan där min pappa låg oxh söp. Det var tomma ölburkar överallt och det luktade gammal sprit.
"Var har du varit?!?" skrek han och slog sönder en vodka flaska. "Jag var och gjorde mina läxor i bibloteket efter skolan" Vad skulle jag säga? jag gick med Liam hem från skolan och vi gick inte så fort... Pappa höjde armen och slog till mig på kinden för att sedan sparka mig i magen. " Du är så patetisk! DU ÄR INTE VÄRD ETT SKIT" en tår rann för min kind. Sedan slog han till mig vid revbenen, det är allt jag kommer ihåg.
När jag vaknade upp igen var jag ute, pappa hade antagligen kastat ut mig efter jag svimmat. Jag reste mig och kände smärtan i magen. Jag startade min mobil och kände att det vibrerade.
Från: Liiam :)
Till: Nialler :D
Hej Niall, kommer du ? :)x
skickat: 18:00
Från Liiam :)
Till: Nialler :D
Kommer du eller ...?
skickat: 18:26
Från Liiam :)
Till: Nialler :D
Svara! jag blir orolig :( xx
skickat: 19:07
Jag smålog lite av tanken att Liam var orolig, men det kanske är dags att svara. Han kanske får en hjärtattack annars. jag gick mot parken och satte mig på en parkbänk och svarade Liams sms.
Från: Nialler :D
Till: Liiam :)
Förlåt att jag inte svarade, jag kan inte, vi åkte till Mullingar för att hämta saker :( x
Liams p.o.v
"Har du hört något från Niall?" Harry var nog orolig, han gick i min riktning och kollade ner på min telefon. "Ledsen Liam, ni får ses någon anna gång!" "mm..." jag var lite ledsen, jag hade sett fram emot att träffa honom. " Liam, vi kan gå till parken" "Jaja, hur mycket folk är det i parken klockan 8?" " Några"
vi gick till hallen och tog på oss ytterkläderna och begav oss sedan ut. Det blev tyst ett tag tills Zayn började fnissa. "Zayn, pratar du med någon brud igen?" fråga Louis undrande. "Hon är inte bara någon brud, jag älskar henne!" "Vad kul, grattis kompis!" sa vi alla kör. " vad heter hon?" Jag var tvungen att fråga, jag var så nyfiken. sådan är jag! jag vill jämnt veta allt om allt. " Therese."
När vi kom till parken gick vi och gungade, fråga mig inte varför. Dom är inte som alla andra kan man nog säga.. "Liam!!!" vad är det med Louis nudå.. "Ja?" "titta! jag tror det är Niall!!!!" vi såg en blond figur i en t-shirt ligga ihopkurad i snön. Vi gick sakta mot honom. Jo, det var Niall. Han fick syn på oss och försökte springa. Han ramlade ihop när han sprungit 3 meter. Jag skyndade mig bort för att se den blonda irländaren ligga i snön som nu var röd och snyfta. Jag lyfte upp honom i min famn. Han kurade ihop sig till en liten boll och lät mig famna om honom. Jag lyfte sakta upp hans haka så att han kollade mig rätt i ögonen. Jag rörde min tumme över hans läpp för att få bort blodet som spritt ut sig över hans ansikte. Jag tog av mig min jacka och la den runt Nialls tunna axlar. "Killar, vi går hem" de andra nickade, jag lyfte upp Niall och vi började gå hemmåt.
När vi var hemma gick jag upp och la ner Niall i min säng. "Liam?" "Ja Niall?" han började snyfta en aning och några fler tårar rann ner från hans kinder "Kan du ligga bredvid mig?" "Såklart jag kan" Jag la mig bredvid Niall och stoppade om honom. Det dröjde nog inte mer än några minuter förrens han somna med hans ansikte nergrävt i min bröstkorg. Såhär vill jag ha det för alltid, ska jag berätta det för honom? ska jag hålla det hemligt?
Ska jag fortsätta med denna ff? :)
With your Love Kapitel 1
Liams p.ov
"LIIIAAAAAAAAMM" Jag vände mig snabbt om och såg Zayn stå där. Jag kunde bara le åt hur han hade klätt upp sig till första skoldagen. Men jag är dock inte förvånad, han är väldigt utseendefixerad.
"Hej Zayn!" Jag kramade snabbt om zayn och kände lukten av hårgele. Jag blickade ut mot skolgården. där gick Louis och Harry. De har varit tillsammans ett tag nu, 3 månader ungefär tror jag. Själv vet jag inte vad jag är, jag är inte intresserad av tjejer men jag har inte heller varit intresserad av någon kille! Vi gick in mot korridorerna som stank damparfym och hårgele. Varför gjorde sig alla i ordning som om dom skulle träffa drottningen? vi börjar ju bara andra året på gymnasiet i Doncaster. När vi nått klassrummet satte vi oss vid ett bord ganska långt fram.
"Om några minuter kommer det en ny elev hit från Mullingar" Mrs James klev in och smällde igen dörren efter sig. Mrs James är våran historie lärare, hon är inte särskild trevlig. jag kan inte riktigt vad det är men tänk er en häxa. Då får ni nog en ganska bra bild av hur hon ser ut och är. "Han heter Niall Horan" fortsatte hon medans det knackade på dörren.
"Välkommen Niall, sätt dig bredvid Liam därborta" sa Mrs James och pekade på stolen bredvid mig. Han var så vacker. Jag kan inte ens förklara men hela rummet lyste upp av hans närvaro. Han drog ut stolen och satte sig ner. Jag granskade varje millimeter av hans kropp, hans blonda hår lyste i ljuset av lampan, hans isblå ögon, hans krokiga tänder som var de sötaste tänderna jag sett i mitt liv och vänta lite nu... hans blåmärke vid tinningen. Hoppas inte någon härifrån gjorde det. Jag menar det kanske inte är det varmaste välkomnandet man kan få första dagen i skolan.
"Jag heter Liam" sa jag och sträckte ut min hand.
"Jag heter Niall" han skakade min hand, det var som det gick en stöt genom hela kroppen.
Klockan ringde ut, det var lunch nu. Jag, Harry,Louis och Zayn tog våran lunch och satte oss vid ett bord.
"Liam, ditt ragg därborta ser lite ensam ut." Louis buttade till mig. Jag rodna som aldrig förut. Jag visste inte ens varför. Det bara blev så. Harry började gå bort mot Niall. Jag hörde hur han fråga om Niall ville sitta vid oss, jag hörde också hur Niall tvekade men sedan följde med. "Niall, vill du hänga med oss till Liam sen?" zayn blinkade åt mig. Var det så uppenbart att jag 'gillade' honom? "ehhhm, visst" Han tvekade lite men jag förstår honom. "Liam, ge honom ditt nummer!" "eh, juste, här" jag skrev in mitt nummer på hans telefon. "Jag kan smsa min adress till dig senare" jag log åt honom, han bara nickade och log tillbaka, damn han är perfekt!
Tjjeeeeenna, dåligt första kapitel. I know men vänta ;)))) Hahah nejmen kommentera gärna o säg vad ni tycker, ska jag fortsätta med denna fanfic? :)
Välkommen till min nya blogg!
Mitt första inlägg.
